tag:blogger.com,1999:blog-76693057495581208492012-02-16T13:39:37.028ZPeter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.comBlogger191100tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-66650254408935888142011-12-14T09:57:00.000Z2011-12-15T13:27:50.377Z

I en informationsvideo som Metodistkyrkan gjorde för ganska många år sedan ställdes frågan till dåvarande biskopen Hans Wäxby vad det innebar att vara biskop. Hans svar var att det är som att vara pastor för en lite större församling. Jag tänker lite på samma sätt. Kyrkoledarskapet som jag ser det handlar om att vara pastoral ledare för hela kyrkan. Det är samma uppdrag att leda, föda och ta

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-4662455156444472792011-09-21T13:44:00.000+01:002011-09-21T13:44:15.240+01:00

Den viktigaste faktorn för att en ny gemensam kyrka skall ”lyckas” är dess förmåga att stödja de lokala församlingarna i deras uppdrag att förmedla evangeliet, bygga gemenskap och gestalta och utbreda Guds rike. Det är ju just där i varje lokal kontext som allt ställs på sin spets. När en ny kyrka funderar över den organisation som behövs måste detta med nödvändighet vara utgångspunkten. I

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-74686532070732856372010-10-27T12:35:00.006+01:002010-11-02T21:15:02.721Z

I Metodistkyrkans (MK), Svenska Baptistsamfundets (SB) och Svenska Missionskyrkans (SMK) historia finns ett gemensamt drag som inte så ofta berörs i samtalet omkring en nya gemensam kyrka. De var alla en gång församlingsgrundande rörelser, med starkt fokus att på nya platser och i nya sammanhang föra människor till tro på Jesus Kristus och förena dem med en levande kristen församlingsgemenskap.

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-58100802263713815912010-04-20T16:28:00.003+01:002010-04-20T17:19:48.335+01:00

I söndags talade jag liksom många andra i våra kyrkor om den gode herden. Herdesöndagen är ju en av våra klassiska predikosöndagar. Det finns något väldigt tilltalande i bilden av herden och fåren och ängarna. Det är omsorg, skydd och frihet på samma gång. Samtidigt har vi svårt att göra oss fria från söndagskolebilden och gå djupare omkring vad den här metaforen kan betyda för oss idag som ju

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-37165870422727318892010-03-22T13:43:00.002Z2010-03-22T13:53:06.077Z

I Metodistkyrkans (MK), Svenska Baptistsamfundets (SB) och Svenska Missionskyrkans (SMK) historia finns ett gemensamt drag som inte så ofta berörs i samtalet omkring en nya gemensam kyrka. De var alla en gång församlingsgrundande rörelser, med starkt fokus att på nya platser och i nya sammanhang föra människor till tro på Jesus Kristus och förena dem med en levande kristen församlingsgemenskap.

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-51040938300344323152009-11-15T18:01:00.004Z2009-11-15T18:27:57.788Z

De allra flesta av de ställen i Bibeln som talar om Guds sändande impuls gör det i förhållande till en sak. Guds kärlek överflödade så mycket att han blev människa. Både Johannes och Paulus skriver att Gud gav oss/sände sin ende son till den här världen. Vi kallar det med ett fint ord, inkarnationen. Ordet blir kött. Gud blir människa. Och så förkroppsligas Guds kärlek och Guds världsförvandlande

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-23207645420662679022009-10-19T15:31:00.005+01:002009-10-19T15:42:14.541+01:00

Församlingen hämtar sitt uppdrag i Jesu missionsbefallning. Den är den oföränderliga arbetsbeskrivning som vi har att följa till dess Jesus kommer tillbaka.Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. (Matt 28:19-20)Att vara en missionell församling handlar om att ta sin kallelse att vara

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-50746010835412342102009-09-29T15:36:00.002+01:002009-09-29T15:43:56.024+01:00

Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. (Matt 5:10)Vem tillhör himmelriket? Detta rike som vänder upp och ned på allt som vi känner som normalt och eftersträvansvärt i vår moderna eller eftermoderna tid. Maria sjunger i sin lovsång om troner och riken som störtas och om hur Gud tar sig an de ringa, de hungrande, dem som söker sig till honom. I saligprisningarna

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-28512755005024131302009-07-02T10:24:00.006+01:002009-07-02T11:01:14.303+01:00

Det är ju ett så enkelt sätt att skapa ordning på människor i vår omgivning att ge dem en etikett eller placera dem i ett speciellt fack. ”Hon är snäll, god, trevlig, vacker osv” ”Hon är elak, ful, hemsk.” Och genom att sätta etiketter på varandra så sätter vi gränser för vem som är inne/ute, med/inte med, godkänd/inte godkänd, accepterad/inte accepterad. Och det är väl kanske inte så mycket fel

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-38904284567167464542009-06-01T09:27:00.010+01:002009-06-01T10:34:29.649+01:00

Det ganska korta dokument som kallas Teologi för 2000-talet ska inte vara att betrakta som en teologisk markering eller grund för en ny gemensam kyrka. Den grunden finns i det gemensamma teologiska arbete som finns redovisat i boken Gemensam tro som kom ut 1995. Det finns ingen anledning att ändra på det som står där. Själv uppfattar jag mig som en seriös evangelikal teolog. Mitt fokus ligger

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-43108952741482594632009-05-19T20:22:00.001+01:002009-05-19T20:22:56.317+01:00

Vänner i Metodistkyrkan,Jag sitter just nu på tåget på väg till konferens, fast reser i motsatt riktning mot de flesta av er. Jag är på väg till Stockholm och till Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens. Förr i tiden då man inte kunde komma på årskonferensen så hälsade man genom en kollega under uppropet. Nu ska man visst skriva ett vykort som kan anslås. Jag väljer att göra det hela

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-30477168845890268172008-12-08T20:54:00.002Z2009-06-01T10:17:17.111+01:00

Övergången från modernism till ett post-modernt eller post-kristet samhälle öppnar stora möjligheter till omorientering i vårt teologiska tänkande och en återgång till djupt förankrade bibliska bilder för vad kyrkans uppdrag och budskap kan vara. På något sätt måste vi konstatera att kyrkan så som vi känner den idag – både i dess mer institutionaliserade form (Sv K) och dess folkrörelsebaserade

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-79689515504057985642008-09-03T08:49:00.005+01:002009-06-01T10:19:23.106+01:00

Om dagen gick Herren framför dem i en molnpelare, och om natten gick han i en eldpelare för att lysa dem. Så kunde de vandra både dag och natt. Molnpelaren gick ständigt framför dem om dagen och eldpelaren om natten. (2 Mosebok 13:21-22) Vägen genom livet innebär uppbrott, efterföljelse, nya möten, nya erfarenheter, nya vyer och nya insikter. Det är detta som är att växa både som människa och som

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-40429536422428020362008-04-16T16:54:00.003+01:002009-06-01T10:16:36.481+01:00

Började dagen med ett mycket intressant och givande föredrag av Malcolm Grundy som är direktor för The Foudation for Church Leadership och präst i den engelska kyrkan. Här kommer nu bara några snabba reflektioner som hans föredrag väckte hos mig.Han började med att tala om team-ledarskap och om vikten av att skapa en lärande gemenskap. Det är en gemenskap som bygger på att de som är del av teamet

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-32051995873205364922008-02-14T11:37:00.007Z2009-06-01T10:17:59.175+01:00

Några reflektioner utifrån ett föredrag av John Burke, pastor i Gateway Church, Austin, Texas, på A2 konferensen i Växjö 13 februari 2008.I många sammanhang idag funderar man på hur man kan överbrygga den klyfta som finns mellan vi och dom. Hur ser ett församlingsliv som lyckas göra detta ut? Hur möter vi människor som har liten eller ingen kristen kunskap idag? Burke menar att en församling som

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-60419553591921517572007-10-04T14:39:00.000+01:002007-10-04T17:05:27.320+01:00

Var med på Global Leadership Summit i Jönköping i veckan som gick. Det var inspirerande som vanligt även om allt inte kom upp till samma klass som förra årets konferens. Dock saknades inte godbitar att ta med sig hem. Marcus Buckinghams utmaning att hitta tre saker som man känner sig stark när man gör och sedan vara specifik i att säga: "Jag känner mig stark när..." var väldigt bra. Som ledare

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-84508464495186168322007-05-11T10:55:00.000+01:002007-09-04T10:18:52.167+01:00

Vi pratar ofta om gemenskap i den kristna församlingen. Vad menar vi då? Den kristna gemenskapen är något som ges oss som en gåva och som vi måste vårda och erfara i tacksamhet och glädje. Det är en gemenskap som är djupare och starkare än vanlig gemenskap därför att den skapas och sker i och genom Jesus Kristus.Den tyske prästen Dietrich Bonhoeffer skriver om denna gemenskap såhär:[Den kristna

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-54647550383063038152007-05-03T09:16:00.000+01:002007-09-04T10:23:12.822+01:00

Tidigare i våras skrev pingstpastorn och bibelläraren Björne Erixon en debattartikel i Dagen med rubriken ”Vi behöver nya former för beprövat budskap.” Där stryker han under något som är oerhört viktigt när det gäller den kristna kyrkans förmåga att vara relevant i sin samtid.Vi behöver hitta fram till konstruktiva vägar att ”paketera” budskapet. Nyaformer, med det beprövade budskapet. Det kan

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7669305749558120849.post-44284785975810889172007-04-24T10:45:00.000+01:002007-09-04T10:21:06.845+01:00

1970 skrev Robert K. Greenleaf en liten men banbrytande skrift med titeln ”The Servant as Leader” (Tjänaren som ledare). Hans grundläggande tes var att en god ledare måste först och främst uppfattas som en som tjänar andra och att detta är avgörande för hur bra ledare han/hon är. ”Sant ledarskap,” menar Greenleaf, ”utgår från dem vars primära motivation är en djup önskan att hjälpa andra.” Jag

Peter Svanberghttp://www.blogger.com/profile/05376089752259508174noreply@blogger.com1